Livet är nu sakta men säkert på väg tillbaka till sin normala rytm efter det tvära stoppet förra veckan. När man slutade andas och inte visste vad man skulle ta sig till eller om det fanns något man kunde göra. Allt stod still samtidigt som som både hjärnan och känslorna fick på högvarv. Men nu kommer förhoppningsvis allt att bli bra. Jag hoppas det iallafall.