Älskade Norrland! del 2

(Foto: Linnéa Markström)
 
För väldigt många månader sedan så skrev jag ett inlägg om mitt älskade Norrland och en del av min vistelse där över julen. Det var så otroligt mycket som hände medan jag var där uppe och det skulle bli för mycket att skriva allt i ett enda inlägg. Det var en kort med väldigt intensiv vistelse där hemma. Jag hade tänkt att jag skulle skriva fortsättningen kort där efter, men det blev som aldrig av. Det är väldigt svårt att minnas allting, komma tillbaka till alla händelser och känslor som de innehöll, nu när det har gått så många månader. Men jag tänkte att jag skulle ge det ett försök. Finns dock risk att saker och ting hamnar i fel ordning. But that's life when you're senile.

 
Dagen efter spenderade jag förmiddagen med min mor för att inhandla och förbereda det sista inför julfirandet. På kvällen begav jag mig av till Boliden, (samhället där jag är uppvuxen) för att lyssna på julenssånger, vilket varit en tradition enda sedan jag var liten. Jag var där med mina två bästa vänner Mackan och Vickan, även Anna var med. Det var så otroligt roligt och mysigt. Roligt att träffa sina barndomsvänner igen och mysigt att vara på julenssånger. Det var en magisk stämmning.
Resten av helgen spenderades med mamma och lillebror för att förbereda inför julen, mat och sovplatser för alla gäster och själklart för att få umgås också. :)
Jag älskar att komma på massor av olika roliga idéer för att överraska folk och jag hade en jätte bra idé för att överraska min bror Johannes och hans fästmö Emilia som skulle komma på julaftonsmorgon.
Lillebror Eric har sin dator nere i köket där han spenderar stor del av sin tid, så det vore inget konstigt om han skulle sitta där på julaftonsmorgonen heller. Så min plan var att jag skulle sitta vid hans dator, spela ett  av hans spel och ha på mig hans stora svarta filt för att Johannes och Emilia skulle tro att det var Eric som satt där. Sagt och gjort, på julaftonsmorgonen satt jag där och spelade mindcraft och väntade på att de skulle anlända. De kom in genom dörren och fjärilarna for runt som raketer i magen, jag höll tummarna (bildligt talat) och andan och hoppades att min plan skulle gå vägen. De började med att hälsa på mamma och bar sedan in sina grejer. Jag hörde hur de närmade sig mig, Johannes smög upp bakom mig för att skrämma Eric, jag vänder mig om och säger, "Hej". Det tog några sekunder för honom att uppfatta vem det var som satt där, hans tanke var att överraska men det var han själv som blev mest överraskad.
Det blev en riktigt mysig julafton. Dagen spenderades med att umgås, planera/förbereda min nästa överraskning som skulle ske på juldagen inför resten av familjen, äta god mat, se kalle (blev riktigt besviken över att de klippt bort scener) och spela sällskapsspel. Bara ha det riktigt gott alltså! 
Juldagsöverraskningen: Jag tejpade ihop två flyttlådor så det blev en enda stor låda, skrev ut en streck-kod som jag tejpade på lådan, skrev adressen och en anonym hälsning på datorn som jag sedan skrev ut och tejpade fast på lådan. När de första körde in på gården hoppade jag ner i lådan, Johannes tejpade in mig och där fick jag sitta och vänta tills alla hade kommit. Det var varmt, kvavt och trångt. Ett tag kändes det som om jag skulle kvävas där inne, men jag var fast besluten att genomföra min plan, så jag väntade och väntade. Till slut hade alla kommit. Mamma tog ordet, välkomnade alla, berättade om paketet som kommit och läste upp hälsningen som hade medföljt. 
Mina kära små brorssöner fick den stora äran att öppna paketet, med lite hjälp av Johannes eftersom paketet var så väl tejpat.
'Poff', så flög jag upp ur lådan och önskade alla en riktigt god jul!
Vissa hade anat att jag skulle vara i lådan och andra blev glatt överraskade. Mitt ena ben hade somnat så jag tog mig inte ur lådan på ett bra tag, så de som inte hade ro att vänta kom fram och kramade om mig, sa att det var en trevlig överraskning och önskade mig en god jul. Käraste mormor fällde några glädje tårar.
Det blev en riktigt trevlig och mysig eftermiddag/kväll tillsammans med familjen.
Min familj är inte den som pratar så mycket om viktiga saker, det som betyder något och känslor. Så jag hade bestämt mig för att bryta det mönstret genom att dela med mig av några saker från hjärtat. Det lät så här:
 
"Det finnns mycket som vi tar för givet här i livet och därför inte visar tillräckligt mycket och ofta hur mycket vi uppskattar det vi har. Familjen t.ex, vi är inte alla överens jämt, men jag ser det ändå som en självklarhet att vi bryr oss om varandra oavsett hur mycket man kan bråka, tycka olika eller hur olika vi är som personer. Även fast det är en självklarhet, så är det faktiskt trevligt och viktigt för de i sin omgivning att ibland via sin uppskattning i ord och gärning. Det behöver bara vara något litet.
T.ex, Jag Älskar Dig.
Det är tre ord som man hör alldeles för sällan och ofta missbrukas det, vilket jag tycker gjort att det tappat lite av sin mening. Men säger man det direkt från sitt hjärta så betyder det fortfarande någonting. Och det är så att jag bryr mig om er, var och en av er, oavsett om vi är familj via blod, ingift eller på något annat sätt. Ni är alla en del av mitt liv och min familj. 
För mig betyder famlijen allt och jag vill bara visa min uppskattning genom att dela de tre orden som kan betyda så mycket och är så svåra att säga. Vanligtvis får jag bara tunghäfta och det kommer inte ut något, men någon gång ska jag väl lära mig att säga dem.
Så ta till er det och känn verkligen att det är menat till just Dig.
Jag Älskar Dig!"
Det lite tårar här och var runt om bordet, leenden och fina ord tillbaka. Precis det jag hade hoppats på.

Den kvällen när alla hade farit hem satt jag och mamma och pratade till sent in på natten. Det var så skönt att vi äntligen hade landat på samma nivå och kunde prata om allt mellan himmel och jord, saker som faktiskt betydde något. Samma sak dagen efter när mamma skjutsade mig till tåget. 
Överlycklig, full av glädje och minnen för livet började jag tuffa tillbaka neråt landet.

Jag blir fortfarande lycklig och varm inombords när jag tänker tillbaka på de där dagarna över jul i Norr.
 

Mitt Älskade Norrland!
 
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:





Design © Evelina Bergquist | EVVELUNA †