Hey Folks!

Har varit utan internet i snart en vecka nu, därför har jag inte kunnat uppdatera och det har hänt endel sedan jag skrev sist. Jag bor nu hos familjen Nyström i Boliden och ska göra det i två veckor, det är för att jag ska kunna jobba klart på SOKY. Det är bara andra dagen här, så de har inte hunnit bli less på mig ännu. ;) Nä, men jag tror att det kommer att bli två riktigt bra veckor.

Har varit på stadsfesten i helgen och haft riktigt kul med allt folk jag träffat, har hängt med Erika och det ledde till årets första dopp, jag kan då säga att det var inte en skön simtur, iskallt! Man kan inte tro att det är Juli. Sedan hälsade vi på Farfars ett tag, pratade om gamla tider och fikade. Jag hade otroligt trevligt och ville nästan inte fara där ifrån, men jag får fara tillbaka och hälsa på snart igen. Detsamma gäller mormor, har inte riktigt hunnit umgås så mycket med henne, så jag får fara och hälsa på snart.

Igår så lämnade jag ifrån mig nyckeln till huset där jag bott i 20år, där jag egentligen har hela mitt liv. Har inte tänkt på det så mycket, var bara less på huset och allt annat med Boliden. Men igår när jag skulle gå hit till Nyströms så kom jag på mig själv med att vara påväg "hem" och när jag såg någon annans bil på "våran" gård, dörren öppen med någon annan i huset, så högg det faktiskt till i bröstet på mig och en plötslig sorg kom över mig. Jag vet inte varför, men samtidigt gör jag nog det.

Jag hatade det där huset, gården, all skit, jag var så less! Men samtidigt så är det en del av mig, mina rötter, mitt ursprung och jag har hela mitt liv i det huset, det dåliga och det bra. Så även om jag bara har kunnat se det dåliga så fanns det ljusa och bra saker, och det är det som jag kommer att sakna. När jag i mitt undermedvetna insåg att det kommer aldrig att bli så igen, att möjligheten var borta, att den tagits ifrån mig, det var då det högg till. Den grund jag stått på, hur hålig den än varit så var det iallafall en grund, men den rycktes bort under mig. Vad kommer att hända nu, allt har förändrats, alla har förändrats, ingenting är säkert längre...

Det är lite så det känns, men allt löser sig alltid, så det finns ingen anledning att oroa sig. Det är säkert bara jag som överreagerar dessutom.

På ca 1,5 timme är det dags för volleyboll med Familjerna Nyström, Walter och lite annat folk. Det kommer nog att bli jätte kul! Dags att bunkra upp med lite vatten, känner att huvudvärken är på g.

Hoppas att ni haft en bra dag och kommer få en bra kväll! 

Mors, Folket!